Språket

En podd om hur språk används och förändras. Här kan du som lyssnare ställa dina språkfrågor. Programledare Emmy Rasper. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ansvarig utgivare: Sabina Schatzl

Språket is a science podcast hosted by Unknown Host, with 500 episodes on record and a Required Pod Score of 89. PitchCentric scores this show on Booking Probability, Listen Score, and live audience signals refreshed every 24 hours.

Unknown Host hosts Språket, a science show with 500 episodes published.

Our AI reads these to draft pitches. Use them as grounding for a pitch that cites a real guest and a specific topic.

• 

  Språket

  Hemliga språk hos barn, knallar och brottslingar

  Sep 6, 202630 min

  Hemliga språk har skapats för handel, gemenskap, lek och ibland brottslighet. Hör om månsing, rövarspråket, knoparmoj, fikonspråk och lingua ignota. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Rövarspråket, månsing och knoparmoj bygger till stor del på att man manipulerar ett befintligt språk genom olika tekniker: lägga till ljud, kasta om stavelser eller byta ut ord. Men hemliga språk följer sällan en enda regel, vilket gör dem svårare att förstå för utomstående. – Man kombinerar olika hemliga språk och olika tekniker. Det innebär att det inte finns ett sätt. Man måste vara insatt och använda språket för att hänga med, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk. Vissa hemliga språk skapas från grunden Ännu svårare att hänga med blir det när ett hemligt språk skapas helt från grunden, som med Hildegard av Bingens lingua ignota från 1100-talet. Det är ett språk med egna ord och ett eget system som inte på att man har ändrat i ett befintligt språk. – Man kan skapa helt nya språk från grunden med en egen ljudbild, egna ord och egen grammatik, kanske också ett eget skriftspråk, säger Henrik Rosenkvist. Språkfrågor om hemliga språk Varifrån kommer det hemliga språket dubbelsvenska? Kommer ordet fika från månsing eller backslang? Har ordet kille sitt ursprung i västgötaknallarnas månsing? Finns varvsgöteborgskan fortfarande kvar? Eller finns det andra liknande sociolekter idag? Vad är egentligen ”tjena mittbena” för uttryck och är det samma princip som cockney rhyming slang? Mer om hemliga språk Lyssna på OBS: Radioessän om Hildegard av Bingen och hennes eget språk Lingua Ignota (från 17 augusti 2026). Boken Slang och hemliga språk av Gösta Bergman från 1964. Språkvetare: Henrik Rosenkvist , Professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper .

  ListenShow Notes
• 

  Språket

  Prefixet be- kan förändra allt eller nästan ingenting

  Aug 30, 202630 min

  Prefixet be- kan göra att ord byter betydelse, ändrar konstruktion eller förblir nästan desamma som tidigare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Prefixet ”be” kom in i svenskan under senare delen av 1300-talet. Vi lånade in många ord från tyskan som hade den här förstavelsen och sen började vi bilda egna be-ord, säger Ylva Byrman , universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Be – ibland ganska meningslöst Men vad tillför egentligen ”be” i början av ett ord? I vissa fall väldigt lite. Till exempel ”främja” och ”befrämja” har i stort sett samma betydelse. Men i andra fall blir ordet svårbegripligt utan ”be”, exempelvis ”bekymra” där ”kymra” inte är ett ord. – En tredje kategori är de be-ord där det finns ett ord utan prefixet be, men det är svårt att förstå hur de hänger ihop. Till exempel tala – betala eller skriva – beskriva , säger Ylva Byrman . Be – kan förändra hela ordet – Där det har en transitiverande funktion, alltså det ändrar ordet så att det kan ta ett objekt. Ett exempel är skylla och beskylla . Man kan säga ”De skyllde på sin pappa” men man kan också säga ”De beskyllde sin pappa”. I det senare exemplet behövs inte ”på”, förklarar Ylva Byrman . Språkfrågor om ”be” Vad kallas konstruktionen med ”be”? Vad händer med ord som börjar med ”be”? Är beskonad ett ord? Vad betyder ”bedravar”? Varför betonar vi första stavelsen just i ordet ”bearbeta”? Är ”befläckad” ett negativt ord? Är en espresso macchiato en espresso befläckad med mjölk? Kan man alltid använda ”besitta” som synonym till ”ha”? Mer om prefixet be- Läs om be- i SAOB . Språkvetare: Ylva Byrman , universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet . Programledare: Emmy Rasper . Producent: Erika Hedman .

  ListenShow Notes
• 

  Språket

  Ungdomsspråk som känns nytt har ofta funnits i decennier

  Aug 23, 202630 min

  Ungdomsspråk förändras ständigt när ord tappar i styrka och nya uttryck uppstår. Men flera av de ungas uttryck har använts sedan 1950- och 60-talet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Människor har en tendens att överdriva, och då devalveras de starka ordens värde, säger Ylva Byrman , universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Och hänvisar till en artikel skriven 1936 av språkforskaren Kar Gustav Ljunggren. Nya ord från sociala medier Att unga utvecklar egna ord och uttryck är inget nytt fenomen. När ungdomar bygger egna gemenskaper skapas också ett språk som skiljer dem från äldre generationer. Idag hör vi ord som drip, slay, grisch och gyat – ord som kan vara svåra att förstå för föräldragenerationen. – Men samtidigt har det har aldrig varit lättare än nu att ta reda på vad nya ord betyder, säger Ylva Byrman. Språkfrågor om ungas språk Varför används ord som ångest, chock och älskar i betydligt bredare betydelser än tidigare? Är uttryck som ”sluta sukta mig” ny ungdomsslang, eller har det funnits i svenskan länge? Vad är egentligen skillnaden mellan skämmigt och skamligt? Har det blivit svårare för föräldrar att förstå ungdomars språk idag, med ord som drip, slay och andra nya slangord? Varför säger och skriver vissa unga ”vilket som” där standardsvenska traditionellt använder ”vilket”? Mer om ungas språk Artikeln ”Till de försäkrande adverbens betydelseutveckling i svenskan” av Karl Gustav Ljunggren 1936, Nysvenska studier 16, s. 88–122. Finns ej att läsa digitalt, men är citerad tex i Betydelseförändring i svenskan: två empiriska undersökningar av Sven-Göran Malmgren . Språkvetare: Ylva Byrman , universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet . Programledare: Emmy Rasper .

  ListenShow Notes
• 

  Språket

  Homonymerna som gör svenskan både rikare och rörigare

  Aug 16, 202630 min

  Hur kan mål betyda språk, mat och något att sikta mot? Svenskans homonymer bjuder på överraskande språkhistoria och märkliga sammanträffande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Homonymi, alltså ord som låter och stavas lika men har helt olika betydelser, förekommer i många språk. – Det går nästan inte att föreställa sig ett språk som inte har ord som låter lika som betyder olika saker, säger Susanna Karlsson , docent i nordiska språk . Genom att följa spåren efter homonymer som mål , gift och broms öppnas dörren till ordens etymologi och de ofta oväntade vägar som språket har tagit genom historien. – Om man skulle visualisera de olika betydelserna av ordet måls historia skulle det se ut som blodkärl som förgrenas. De kan verka långt ifrån varandra men har samma ursprung, säger Susanna Karlsson. Språkfrågor om homonymi Hur hänger röra i soppan, avloppsrör och en enda röra ihop? Hur kommer det sig att girig är något negativt och vetgirig något positivt, och har orden något att göra med lovgirig? Har insekten broms och bromsen på en bil något med varandra att göra? Varför finns det så många mål? Modersmål, fotbollsmål, måltid, mål i mun och brottmål. Har gift i betydelsen att något är giftigt och gift i betydelsen ingått äktenskap något samband? Mer om homonymi Läs i SAOB om olika ”mål” . Språkvetare: Susanna Karlsson , docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare och producent: Emmy Rasper .

  ListenShow Notes
• 

  Språket

  Vanligt folk och hårt arbetande människor – så pratar politiker om dig

  Aug 9, 202615 min

  När politiker använder uttryck som vanligt folk, hårt arbetande människor, verklighetens folk eller hjärtlandet avslöjar de vilka väljare de vill nå. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I årets valrörelse hörs begreppet ”hårt arbetande människor”, framförallt från regeringen men också från oppositionen. – Begreppet har fått kritik för att det exkluderar de som har sjukpenning, pensionärer, unga som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden och arbetslösa, säger Anna W Gustafsson, docent i svenska vid Lunds universitet. Ett annat begrepp som används av politiker är ”vanligt folk”, med det är ett för luddigt och brett begrepp tycker My Rohwedder , inrikespolitisk kommentator på Aftonbladet. – Om ni visste hur många år jag har lagt på att få Socialdemokraterna att definiera vad vanligt folk är, och de har ännu inte lyckats. Alla människor är ju vanligt folk på ett eller annat sätt, säger My Rowhedder. Gäster: Anna W Gustafsson, docent i svenska vid Lunds universitet och forskar om språk om politik. My Rohwedder, journalist och inrikespolitisk kommentator på Aftonbladet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Tove Orrbeck. Språket i valrörelsen är en programserie, i åtta delar, där en språkvetare och en politikjournalist analyserar politikers språk. Släpps i appen Sveriges Radio måndagar 05.00 och sänds i P1 fredagar 10.03.

  ListenShow Notes

Based on semantic analysis of episode topics and host coverage, this show is a strong guest fit for executives in:

Industry fit is computed by PitchCentric using vector embeddings of the show's episode catalog.